Att förlora sitt barn förändrar dig in i själen, den jag var innan Tyra finns idag inte kvar och både jag och min man försöker hitta vem vi är och hur vår vardag ska se ut utan vår Tyra.

Jag önskar ingen annan det helvete som jag utsattes för. Jag vet att mobbning får mycket stora konsekvenser och sätter djupa spår i en människas liv.

Uppskattade verkligen våra stunder tillsammans. Önskar jag hade fått säga det till dig. Trodde inte det skulle gå så fort. Ena stunden var du där och sedan var du borta.

Jag hamnar i ett chocktillstånd så har inte fullständigt minne från fredag till måndag eftermiddag, och det är något som jag är besviken på mig själv över, att jag inte minns hela förlossningen av mitt barn.

Men när vi kom hem tog smekmånaden slut. Bokstavligen. Då hade vi varit ett par i ungefär 7 år. Efter tre månader som gifta hände det. DET som absolut inte får hända! DET som jag aldrig trodde att jag skulle få uppleva.

Att känna denna panik och hjälplöshet, att se sin friska levnadsglada och sociala tjej få gå igenom allt detta tog väldigt hårt på mig och lillebror.

Juni 2018. Det var då min värsta tänkbara mardröm startade. Jag fick vattenavgång, alldeles för tidigt och flögs till ett annat sjukhus.

Efter att det gått några månader så kom det inga tårar längre, det kändes precis som jag gråtit ut varenda tår som fanns att tillverka i mina ögon.

Jag sörjer inte bara dagen han gick bort, jag sörjer alla andra dagar då vi inte får vara tillsammans. Jag sörjer allt vi missar. Jag sörjer relationen min pappa och min son aldrig får ha. Jag sörjer hur illa min pappa blev behandlad av svensk sjukvård.

På sex månader, mitt i småbarnsår, täta sjukhusbesök med sonen, och pandemi dog två av mina familjemedlemmar. Den tredje fick vi avliva kort efter att mamma gått bort, vår katt Athena.